onsdagen den 23:e november 2011
Mitt flickrum (2003)
Mitt flickrum, jag övergav dig. Du är som verkligheten. När man gått genom dörren kan man inte återvända. Eller som när man blivit skyldig en gång. Då är man förevigt skyldig.
Mitt flickrum. Jag har svikit dig. Jag känner sägens tygnd. Jag känner hur skivorna vill, så gärna vill bli spelade. De tävlade alltid om utrymme. Väggarna krymper eftersom jag inte är emellan.
Mitt flickrum. Vem ska se genom ditt fönster med blickar. Drömma och fly till månen. Himmelen ser inte likadan ut längre.
Mitt flickrum. Trösten, skratten, de långa nätterna. Minnena. Min älskade syster. Jag kommer sakna dig. Men saknar dig mest nu. Ingen kan ta dina väggar eller proportioner. Du var allt jag hade. Tillsammans var vi mitt liv.
Mitt flickrum. Jag ville men kunde inte stanna. Tiden hann alltid ikapp mig hos dig. Jag vill mer av livet. Gråt inte. För jag ska hitta livet och bringa det till dig så vi kan leva tillsammans i mig. Då blir det mer skratt. Det är även för din skull!
Mitt flickrum. Jag måste våga ut ur garderoben. Mitt hem ska bli mig. Jag måste växa ifrån dig och hitta livet.
Måste hitta livet…
Livet… Malmö… Bli… lycka…
Äh, jag är för tom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar